oktober 09, 2006

Sexdagarna 2006 på Stockholms Universitet

Nätverket för asexuella medverkar även i år vid Sexdagarna på Stockholms universitet, som anordnas av studentkåren och RFSU. Det är roligt att de är angelägna om att asexualitet också tas upp!
Programpunkten "Samtal om asexualitet" blir tisdagen 24 oktober kl.15, och är inbokad i ett rum som kallas Myshörnan, dit folk får komma in och prata med minst 2 personer från nätverket.

juli 15, 2006

Pride House

Årets programpunkt om asexualitet på Pride House infaller måndag 31 juli, kl 14:00.

Väl mött!

Länk till hemsidan för Pride.

juni 26, 2006

Intervju från GP

Följande intervju ingick också i artikeln i GP, och nu kan vi äntligen publicera även den här på Asexuellt.

Anders har aldrig längtat

Anders är 38 år och bosatt i en kranskommun till Stockholm. Här berättar han om hur det är att leva som asexuell:

"SEX HAR ALDRIG LOCKAT MIG. I dag kallar jag mig asexuell, men under min tonårstid hade jag inget namn på det jag kände. Numera har jag accepterat min läggning.
Det var under de tidiga tonåren som jag blev medveten om att jag inte kände som mina klasskamrater. Alla var intresserade av det sexuella utom jag. Visst undrade jag om jag var onormal, men det var tankar som jag höll för mig själv.
Jag minns biologilektionerna på högstadiet, när det var dags att lära sig mer om det där som var lite pinsamt men samtidigt spännande i den åldern, sex och samlevnad. Det läraren pratade om var så främmande, ungefär som om det handlade om ett liv på en annan planet. Och begreppet asexuell nämndes inte alls.

NÄR JAG FYLLDE 15 ÅR var jag och min äldre syster på Gröna Lund för att lyssna på Boppers. Min syster skojade med mig och sa att nu var det dags för mig att ha sex med tjejer. Jag visste inte hur jag skulle ta det. Visst är jag intresserad av tjejer. Jag kan tycka att en tjej är söt och tänka att henne skulle jag gärna vilja lära känna, hon verkar trevlig. Men sex, nej tack.
I samband med min 15-årsdag fick jag ett brev från RFSU som i uppmuntrande ordalag skrev att det var helt normalt att prova sig fram i min ålder. Och så hade de skickat med en kondom, men den slängde jag direkt i soporna.
Under perioder av mitt liv har jag funderat på om jag är onormal. Varför vill jag inte prova mig fram? Men allt eftersom åren gått har jag lärt mig att hantera min sexuella läggning. I skolan och sedan på arbetet tänkte jag att jag är som jag är och det är tydligen ingen annan. Ett konstaterande som fick fungera som stöd när det inte fanns någon annan att identifiera sig med. Ibland kommenterade vänner och bekanta mitt ointresse för sex. En kille sa att jag bara inte träffat den rätta än, men det har ju inte alls med det att göra.

ÄVEN OM JAG INTE HAR någon kärleksrelation i dag känner jag flera asexuella som har det. Det går att vara kär i en person utan att ha sex. Paradoxalt nog vill jag gärna ha barn men jag vill absolut inte vara med om det där som ska ske nio månader innan. Jag adopterar hellre än får ett biologiskt barn.
Det händer att någon frågar mig om jag tror att jag missar något genom att inte vilja ha sex. Men för att känna så måste man ju ha en längtan efter det och det har jag aldrig haft."

(Anders heter egentligen något annat.)

Mer från GP

Till GP-intervjun fanns även en informationstext, som kan vara av intresse.




Varför man blir asexuell är ännu en gåta för forskarna


- Vår forskning och kunskap om asexualitet som en nutida mänsklig företeelse är begränsad. Därför är det ett viktigt ämne att ta upp för diskussion och ökad förståelse." Det säger Lars-Gösta Dahlöf, docent i psykologisk sexologi vid Göteborgs universitet.

ENLIGT EN NY UNDERSÖKNING
från England, där 18 000 personer ingick, var det en procent som upplevde att de aldrig blivit sexuellt attraherade av någon.
- Tidigare undersökningar har försökt kartlägga hur många medelålders kvinnor och män som aldrig haft en sexuell relation. Mellan en och fem procent levde ett liv i celibat, självvalt eller ofrivilligt. Hur många av dessa som skulle definiera sig som asexuella vet vi inte.
Enligt Lars-Gösta Dahlöf beskriver en del av de asexuella sig som påtagligt blyga, har svårt att skapa sociala kontakter och knyta an till andra.
- Men detta är inget självklart kännetecken på asexualitet. Det finns många asexuella som är mycket utåtriktade och socialt aktiva.
Lars-Gösta Dahlöf säger att asexualitet ofta ryms inom lustproblematiken.
- Bakomliggande orsaksfaktorer kan vara flera, alltifrån genetiska, somatiska, hormonella till psykologiska och sociala. Vanligen är det ett samspel mellan faktorer med stora individuella skillnader. Dessutom är det så att en del beskriver sin asexualitet som ett problem medan andra inte gör det. Problemet blir ofta uppenbart när man berättar om sin asexualitet för någon
annan, till exempel partnern i en ny relation, säger Lars-Gösta Dahlöf.

- JAG HAR MÖTT PAR
där den ena parten inte vill ha sex men gärna en öm, intim och kärleksfull relation och där den andra inte alls kan acceptera eller ens förstå detta. För att få uppleva en nära relation väljer en del asexualla att ställa upp på att ha sex bara för att partnern vill det. För andra är det helt omöjligt. Samlaget är ett alldeles för högt pris.
En asexuell person har oftast tolkningsföreträde. Ser han eller hon sig som asexuell så är det bara så, ingen läkare eller psykolog kan bättre avgöra detta, säger Lars-Gösta Dahlöf och tillägger att det är många asexuella som kan definiera sig som hetero-, homo- eller bisexella trots att de inte vill ha sex.
Samtidigt har ett nytt begrepp blivit aktuellt på senaste tiden; homo-, bi- och heteroemotionell inriktning.
- En homoemotionell person tycker om att ha en djup och kärleksfull relation men vill inte ha samlag för att visa detta.

PÅ FRÅGAN OM
det blivit fler asexuella på senare tid svarar Lars-Gösta Dahlöf att det är tveksamt.
- Däremot finns det en större öppenhet i dag för att prata om det som inte följer den sexuella huvudfåran.
Att sexualiteten exploateras och exponeras så kraftigt i vårt samhälle kan också påverka en del asexuella negativt, tror Lars-Gösta Dahlöf.
- Det kan vara besvärande för en asexuell att ta del av andras sexualitet i det offentliga rummet. Man saknar identifikationsmöjligheter. Dessutom kan man känna en oro för att ens partner vill en massa saker som man själv inte kan ställa upp på.
- Men jag tror inte att huvudorsaken till att man blir asexuell är att man vill protestera mot sexexponeringen i samhället där asexualiteten närmast är tabubelagd.
HELENA BERGLUND




mars 22, 2006

Artikel i GP


Noll intresse för att ha sex

FÖR ETT ÅR sedan började 22-åriga Sofie Wahlström att identifiera sig som asexuell. Eftersom hon under många år varit ointresserad av sex började hon att söka information på nätet. Det hon hittade var amerikanska sidor som beskrev just det hon kände.
- Jag blev stärkt av att läsa det här, det var en befrielse att förstå att jag inte var ensam.
Sofie, som bor i Stockholm, bestämde sig för att berätta för vänner och bekanta. Men reaktionerna blev inte alltid som hon förväntade sig.

- Några av mina vänner inom HBT-rörelsen, som består av homo-, bi- och transpersoner, hade svårt att förhålla sig till att man kan vara helt utan sexlust. De som jag vanligtvis uppfattar som frisinnade personer tyckte till en början att asexualitet inte var någon identitet.


SJÄLV HAR SOFIE en relation med två personer, en kille och en tjej.

- Jag tycker om att gosa och hångla, men det räcker för mig. När jag dejtar en person är jag tydlig med att jag inte är intresserad av sex. Och än så länge är det ingen som har dragit sig ur.

Men Sofie vet flera asexuella som har varit lika öppna som hon men inte mötts med samma välvillighet.

Hon tror inte att asexualitet kan vara en reaktion på vårt sexualiserade samhälle.

- Däremot kan nog många känna att det här med sex blir ännu mer frånstötande eftersom man inte kan identifiera sig med den rådande sexfixeringen.


BEGREPPET ASEXUALITET fick stor uppmärksamhet under Pridefestivalen i Stockholm i somras, då Sofie höll ett av de mest välbesökta seminarierna.

- Jag blev själv förvånad över intresset, säger hon. Det var många som kom fram till mig efteråt och sa att de kände igen sig när jag beskrev mitt liv.

I somras startade hon ett nätverk för asexuella och nu har man också en hemsida. För närvarande är 320 personer medlemmar.

Sofie Wahlström och Kerstin Hasselrot, som också är en av de drivande i nätverket, har på senare tid hållit flera föredrag i ämnet, bland annat på sexdagarna på Stockholms universitet och på RFSL.


PÅ NÄTVERKETS hemsida finns ett antal myter om asexuella beskrivna. En av dem är att asexuella är religiösa fanatiker. På det svarar man: Nej! Att säga Nej! När lusten inte infinner sig går just ut på att göra som lusten säger – oavsett vad religiösa föreskrifter kräver!

Nätverket fyller en viktig social funktion, var tredje söndag träffas ett tiotal av medlemmarna på ett kafé på Söder i Stockholm. Sofie betonar hur viktigt det är att träffa andra i samma situation. Det blir helt enkelt enklare att leva som asexuell när man vet att man inte är ensam om det.

Vill du ha barn?

- Det går säkert att ordna den dagen det är aktuellt. Man är inte infertil bara för att man är asexuell.

Helena Berglund


FAKTA

Asexualitet och liknande

En asexuell person kan känna igen sig i en eller flera av nedanstående definitioner:
- Känner ingen sexuell lust.
- Tänder inte sexuellt på någon.
- Har ingen aktiv sexualitet.
- Är inte intresserad av sexuella relationer.

Det finns tre diagnoser som ligger nära asexualiteten:
- Nedsatt sexualdrift och sexuell lust som inte hänger ihop med andra fysiska problem.
- Sexuell aversion.
- Uteblivet genitalt gensvar där man inte reagerar på sexuell stimulering.

- Nätverket för asexuella har hemsidan
www.asexuellt.blogspot.com
- Kontakt även genom mejladressen
asexuell@gmail.com

januari 30, 2006

En röst om asexualitet

Så här beskriver en person i vårt nätverk sin syn på asexualitet.

Asexualitet

Jag har insett att jag behöver säga några ord om asexualitet. Jag är asexuell, viket för mig betyder att jag inte upplever sexuell attraktion. Det är inte en fråga om åsikt eller inställning, och det är inget val jag har gjort. Jag förstår helt enkelt inte vad det innebär att vara sugen på att ha sex. Av någon hemlig anledning brukar det väcka starka känslor hos folk jag pratar med, och det är inte ovanligt att sexuella närmast blir aggressiva om vi kommer in på samtalsämnet. Jag har inga fysiska problem att utöva sex, och det händer säkert någon gång om året att jag har det, men även om jag/båda/alla får den påföljande endorfinresponsen, så finner jag det inte intressantare än en kakelvägg eller Göran Perssons födelsedag för den delen.

Konsekvensen har även blivit att jag upplever kropp och kön som diffusa begrepp: vi är medvetanden som råkar vara strandsatta i ett fordon som vi kallar kropp, och huruvida detta fordon har en korv mellan pedalerna eller inte är något som jag har svårt att relatera till. Tyvärr finns det ett trafikproblem som obehagligt nog inte är uppenbart för alla: dom som sitter i stora fordon har konsekvent tagit sig rätten att göra anspråk på dom mindre fordonen, och har i tillägg, samt som en konsekvens, betett sig närmast ofattbart respektlöst och kränkande mot dom som besitter dessa.

Att jag är asexuell betyder inte att jag inte känner attraktion till andra människor. Jag har blivit förälskad i medvetanden i min omgivning, och jag kan även finna människor estetiskt och fysiskt tilltalande. Jag förstår bara inte var sex kommer in i sammanhanget, och det har för mig varit ett livslångt mysterium att människor envisas med att ständigt vilja ha det.

Jag är, kanske något otippat, förmögen att ha sex; jag finner inget obehag i det, och jag har, åtminstone med tanke på omständigheterna, haft förhållandevis många sexuella erfarenheter i mitt liv som ett resultat av genuina försök att förstå och tillfredsställa mina partners behov. Jag kan få en fysisk respons på rätt stimuli, men även om jag får en fysisk njutningsupplevelse av t ex ett lyckat samlag, så kopplar det på något sätt inte till belöningssystemet i hjärnan. Inför en potentiell sexuell situation talar min hjärna helt enkelt inte om för mig att den förestående aktiviteten kan leda till en emotionell belöning, trots kännedom om tidigare sexuella aktiviteter utan obehag.

En fullt jämförbar analogi är städning: Jag har haft tillfällen, t o m ganska många sådana, när jag upplevt städning som tillfredsställande, och även kul, men trots det är jag aldrig sugen på att städa nästa gång det är dags. Städning lyckas aldrig i min hjärna bli förknippat med lust, trots att jag haft lustfyllda städningsupplevelser.

Kaffe, å andra sidan, aktiverar mitt belöningssystem, och jag kan därför känna mig sugen på en kopp från gång till annan.

Nästa träff

På senaste träffen pratade vi om att göra något mer på framtida träffar än "bara prata" - inte för att det inte är mycket givande att få prata ordentligt, men det kan ju också tillföra något.

Några förslag var:

• att se filmer med relevant innehåll - kom gärna med förslag!
• att bjuda in t.ex. en psykolog som är insatt i asexualitet, och kan svara på mer allmänna och kanske mer statistiska och vetenskapliga frågor, än vad vi som hållit i föredrag hittills har kunnat göra alla gånger. (Ge gärna förslag!)
• att fika - kan ju göra träffarna ännu trevligare!
• att tipsa varandra om bra och relevanta böcker, och kanske låna ut dem till varandra.

Nästa möte, den sjunde februari, kan därför få bli ett diskussionsmöte om Framtiden. Vilka aktiviteter ligger i framtiden?

Pride 2006?

Finns det underlag för en studiecirkel? Vilka vill i så fall vara med? Vilka ämnen känns aktuella att i så fall ta upp? (Inte för att "lära ut hur man är asexuell" utan mer typ diskussionsgrupp där olika aspekter betas av strukturerat (från biologiska aspekter till sociala effekter, samt genomgång av vad litteratur -- och webbsidor -- det kan finnas). Det kunde också vara bra med lite insikt i hur andra grupper tagit itu med sin situation (typ lite HBT-historia). Om det finns tillräckligt många intresserade skulle det kunna vara ett bra sätt att skapa en "informerad kärna" i nätverket.

Och om det fanns en sådan kärngrupp så skulle ju deras träffar kunna vara öppna för andra också. Om varje möte hade ett specifikt tema så kan ju tänkas att olika personer skulle attraheras av olika teman, men alla kanske inte vill gå alltid.

Hoppas att dessa funderingar känns intressanta - kom gärna med respons! Kom till träffen och låt höra dina synpunkter!

Och framförallt - VÄLKOMMEN!

januari 29, 2006

Datum för vårens träffar

Nu har vi fått bekräftelse på bokningen av lokalen hos RFSL för hela våren. Det är en mycket trevlig lokal, med fåtöljer nästan som ett vardagsrum, och lagom stor för våra träffar.

Datumen är:

7 februari
28 februari
21 mars
11 april
2 maj

Det är alltså tisdagar i vecka 6, 9, 12, 15 & 18.

Tid 18.30 - 21.00.

VÄLKOMNA!

(Och adressen är: Sveavägen 57, Stockholm -- T-bana Rådmansgatan, uppgång Rådmansgatan. Kartlänk.)

januari 23, 2006

Det är i de små, små detaljerna man ser det...

Det är i de små, små detaljerna man ser... vad?

I en debattartikel i GP (Göteborgs-Posten) omnämns asexuella lika självklart som andra ickenormativa grupper, något som förmodligen inte skulle hänt för bara ett år sedan. Eller kanske ens för ett halvår sedan, innan Pride?

Eftersom synliggörandet av att vi finns är ett av våra mål visar en sådan "småsak" att vi nått i alla fall en bit på vägen sedan vi kom igång! :-)

Länk.

januari 09, 2006

Nytt år, nya träffar!


Nytt år, nya träffar - hos RFSL Stockholm nu.

Från och med nu får vi ha våra träffar i RFSL Stockholms lokaler. Första träffen är nästa tisdag 17 januari 18.30-21.00, och sedan är det tänkt att det ska bli var tredje vecka.

VÄLKOMNA!

(Och adressen är: Sveavägen 57, Stockholm -- T-bana Rådmansgatan, uppgång Rådmansgatan. Kartlänk.)