Vill man verkligen vara asexuell? Det är ju så mysigt att vara med någon...

Kan man välja? Om man nu är asexuell, då är det väl inte så mycket man kan göra åt den saken? Ja, om det nu inte har medicinska orsaker, förstås. Nu kan det i och för sig vara så, även för den som är det p.g.a. medicinska orsaker, att alternativen är mindre attraktiva, för medicinen gör livet så mycket lättare att leva och går i praktiken inte att välja bort.

Hur det nu än är med det: man vill gärna bli accepterad som den man är, utan att någon försöker sig på att ”laga” en utan att ha tagit reda på vad man vill. (”Det blir nog bra bara du träffar någon du verkligen tycker om”, ”du ska se att det finns mediciner om du bara går till doktorn”, ”du kanske är deprimerad egentligen?” o.s.v.)

Förresten, även många som är sexuella har säkert någon gång haft en period i sitt liv då de inte känt någon större sexuell attraktion eller lust överhuvudtaget. Den som är asexuell har det som sin grundupplevelse; somliga har det för en tid, andra för livet.